Livet som arbetslös
Varje dag när jag vaknar har jag så svårt att komma igång. Jag har en vana att sätta på datorn det första jag gör och blir lätt sittandes där alldeles för länge. Ett annat problem är min svårighet att strukturera dagarna. Har jag fler saker än två som jag vill göra på en dag blir det kortslutning i mitt huvud. Som idag. Jag skulle behöva städa nån timme, gå till gymmet och hälsa på katten hos mamma. Samtidigt som jag behöver plugga och köpa kläder inför mitt nya jobb. Men jag kommer ingenstans. Viljan att göra allt på samma gång, kombinerat med känslan att dagen är för kort, kombinerat med känslan att varje sak känns lika viktig, gör det svårt för mig att prioritera, strukturera och agera. Och gör att jag fastnar. För jag vill ju hinna blogga också, och gå till ackis och köpa en bok.
Så jag har ett val att göra. Antingen surrenderar jag till känslan att livet är hopplöst, eller så tar jag mig själv i kragen och rycker upp mig. Prioriterar. Gör en realistisk lista och håller mig till den. Och påminner mig själv om att tanken är skapande. Jag kan om jag tror. Jag vill och jag kan.